Källkritik – så granskar och värderar du information
Källkritik är idag lika viktig som någonsin – kanske till och med viktigare, med tanke på det enorma informationsflöde vi möter i sociala medier, nyhetskanaler och AI-genererade texter. Att kunna avslöja falska nyheter, missvisande bilder och felaktiga påståenden har blivit en vardagskompetens.
Vad är källkritik?
Källkritik handlar om att analysera, granska och värdera om informationen du möter är trovärdig, sann och användbar. Det innebär inte att du ska vara negativ till allt du läser, utan att du utvecklar en sund skepsis och ställer frågor innan du litar på informationen. I grunden är det viktigast att förstå vem som ligger bakom, varför informationen har publicerats, och när den skapades.
Fyra klassiska källkritiska kriterier
Den svenska skolan och universitetsvärlden brukar utgå från fyra traditionella kriterier:
- Äkthet: Är källan äkta eller förfalskad?
- Tid: När skapades informationen? Hur nära i tid står källan den händelse den beskriver?
- Beroende: Är källan självständig, eller bygger den bara på andras information?
- Tendens: Finns det ett intresse av att vinkla fakta på något sätt?
Att tänka på dessa fyra kriterier är en grundplåt, men i dagens digitala värld krävs också nya metoder.
Källkritik på internet och i sociala medier
Här sprids information snabbt och ofta utan kvalitetskontroll. Det är viktigt att:
- Granska avsändaren: Är det ett anonymt konto, eller någon som är känd och verifierad? Klicka på deras profil, leta efter tidigare inlägg, och se vad andra skriver om kontot.
- Dubbelkolla informationen: Har trovärdiga källor rapporterat samma sak? Finns oberoende bekräftelse från exempelvis myndigheter eller erkända nyhetsmedier?
- Se upp för virala “sanningar”: Många likes betyder inte att något är sant, och inlägg som väcker starka känslor får extra spridning.
- Analysera källhänvisningar: Följ källorna bakåt, undersök deras ursprung, och granska om de verkligen stödjer påståendet.
- Använd lateral läsning: Jämför med andra sajter eller aktörer genom att “läsa i sidled”, och lämna medvetet plattformen för större överblick.
Källkritik och AI
2025 möter vi AI-genererat innehåll överallt – vilket ökar risken för så kallade “hallucinationer” och fabricerade fakta. Du behöver ofta söka vidare: Finns verklig täckning för påstående? Kan du verifiera fakta i trovärdiga källor, som exempelvis universitet, myndigheter eller etablerade medier ?
Källkritik i skola och arbetsliv
Elever tränas tidigt i att reflektera över sina källor, särskilt i samband med digital informationssökning. Ofta används checklistor och frågor som: “Vilken sorts källa?”, “Vem ligger bakom?”, “Vilket syfte har informationen?”, “Är innehållet aktuellt?”. En god källkritisk förmåga är grundläggande för att bygga egna kunskaper och för att motverka desinformation.
- Källkritik – så granskar och värderar du information - 11 november, 2025
- Spanien som resmål – kultur och nya upptäckter - 11 november, 2025
- Bygga hemsida för verksamheten - 11 november, 2025
Comments are closed.